Test av Nissan LEAF Evolve (tredje generation): Legend återuppstår i ny tappning

Lite specifikationer

- 160 kW (217 hk) (framhjulsdrift)
- 150 kW DC laddning
- 75 kWh batteri (netto)
- 4.4 meter lång
- 975 kg dragvikt
- 62 mil WLTP
- Från 530.400 kronor

Halvkombin som blev rund

För många år sedan, alltså redan 2010 så visades Nissan LEAF upp för världen. En mindre elbil som idag är enkel att avfärda, men som då var en stor milstolpe. Världens första serietillverkade elbil blev den och det är inte fy skam. Å 2017 kom en stor uppgradering i form av andra generation Nissan LEAF, som i sin tur slutade tillverkas 2024 efter att många hundratusentals bilar har spottats ut från fabrikerna.

Sen försvann Nissan LEAF helt och många såg det som att sagan för den legendariska elbilen tog slut. Ack så fel.

År 2025 visades en helt ny Nissan LEAF som bättre representerar vad kunder vill ha idag. Denna idé stämmer väl överrens även under hösten 2026 som jag testade denna bil, ganska strax efter dom första bilarna började rulla ut på vägarna. Det syns kanske allra mest på bilens utformning.

Borta är den gamla formatet som kan bäst beskrivas som en halvkombi. Med tredje generationen Nissan LEAF har vuxit på alla dimensioner förutom längden som har krympt. Resultatet blir då en högre och kompaktare bil som har en rundad form. En större stadsbil med en SUV-profil skulle jag säga det. Eller crossover.

Designen på bilen är rundad från front till bakänden på bilen som avslutas med en ankstjärt. Stannar man vid bakänden så ser man belysning som går att "utläsa" ni-san (litet påskägg). Belysningen har dessutom en holografisk effekt som gör att man får ett 3D-djup när man förflyttar sig mellan olika vinklar. Coolt tycker jag.

För att summera designen så skiljer den sig markant mot tidigare Nissan LEAF. Bilen är väldigt rund i utformning då aerodynamik står i fokus. Jag personligen tycker att den liknar storebrodern Nissan ARIYA en del (som har slutat säljas i Skandinavien). Själva formen finner jag inte är det snyggaste då den är som tidigare rund, men också rätt så kal. Sen finns det detaljer som höjer designen som belysningen i fram och i bak. 

Sticker ut gör ändå nya Nissan LEAF. En fråga som man kan ställa designen som skiljer så pass mycket med denna generation av Nissan LEAF mot tidigare versioner att den liknar mer än helt ny modell än något annat. Men Nissan tycker att namnet "LEAF" ska leva vidare och så får det bli!

Lastutrymme i Nissan LEAF är lite av en nackdel med tanke på dess runda form. Luckan sluttar kraftigt som skapar en låg lasthöjd och som sin tur begränsar utrymmet till 437 liter. Skidlucka saknas, frunk lyser med sin frånvaro och bra utrymme under lastgolvet. Men fördelar finns det också som ett insynsskydd som är enkel att ta av med en hand och som får plats under lastgolvet. Det är bra att känna till då insynsskyddet blockerar en del av sikten bak om den sitter på.

En annan som kanske inte är så rolig är bakre stolsraden då det blir lätt ganska så trångt, iallafall för mig som är 178 cm. Det blir högt till golv då sätena är dåligt vinklade och en aning korta. Men kanske den största bristen är takhöjden som har ett dåligt utrymme för mig. Jag får plats, men det är knappt. Fördel finns ändå att golvet är platt utan "kardantunnel".

Små skvättar av kontrast

Designen inuti bilen kan enkelt beskrivas som återhållsam med dess gråskala, men charmig om man tittar noggrant. Ett exempel är tyget som klär högre delen av interiören som är mörkgrå vid första anblick med blått ludd. Tittar man lite noggrannare ser man små stygn av blått som ger det lite kontrast. En annan sak är dom runda rektanglarna som är sammankopplade som exempel finns på trådlösa laddplattan. Ett sista exempel är elektromatiska panoramataket som har "LEAF" integrerat i själva toningen.

Mitt intryck av interiören är att den känns mer som en Nissan än exempelvis Nissan MICRA som i sin tur delar mycket med Renault 5 E-Tech. För att ge en ännu bättre beskrivning så kan den liknas med en interiör som liknar Nissan ARIYA, men som inte känns lika exklusiv. Inga konstigheter egentligen då prisbilden är också lägre och pengarna som har investerats i bilen finns på andra ställen.

En stor fördel som nya Nissan LEAF har jämfört med gamla Nissan ARIYA är skärm samt mjukvaran. Jag fick ärligt en flashback när jag såg mjukvaran första gången i nya Nissan LEAF som såg vid första anblick som i ARIYA. Riktig seg med hemska skärmar. Jag kan med glädje meddela att skärmarna har en mycket högre kvalitét och att mjukvaran flyter på riktigt fint med Android Automotive. Allt det man älskar som Google Maps och Google Play Store finns alltså inbakad i bilen.

Lite intressant är dock varför Nissan har valt det gammalt gränssnitt för dess nya mjukvara då det ser lite off ut. Jag tycker Nissan kan titta på det ett varv till nästa bil helt klart! En annan sak som jag inte uppskattar är rattknapparnas layout som exempelvis splittar mediareglage på varsin eker. Förvirrande då media och farthållare ska grupperas var för sig för att ha den bästa upplägget. En annan jobbig grej är att fordonsinställningar sker via förarskärmen. Det fungerar bra om bilen står still för det mesta. Men många klick i undermenyer via scollhjulet krävs och det är en mardröm om man vill stänga av hastighet och varningsljud. Det saknas helt snabbgenväg för att stänga av varningsljuden vad jag kan hitta och det är ett stort minus.

Samma namn på en helt ny bil

Köregenskaperna måste jag ändå ge nya Nissan LEAF stor beröm till. Min förväntansbild var ganska så låg och jag målade upp en karaktäristisk bild av ett högre fordon som skulle kännas kränging med dess höjd. Absolut inte kan jag meddela. Köregenskaperna påminner om Nissan ARIYA, alltså en mjuk gång som känns trygg och stabil. Kupénivå i bilen är trevlig och komforten känns överlag bra. 2 saker som jag tycker är brister är dels svängradien som är rätt stor och att bilen saknar riktigt enpedalsläge.

Sista biten jag måste gå igenom är dess räckvidd och laddning. Ett stort plus är det till räckvidden som är rätt bra. Jag fick under mitt test runt 50 mil verklig räckvidd på motorväg med en förbrukning som låg mellan 15-16 kWh per 10 mil. Kör man i lägre farter så fick man bättre räckvidd än så. Laddningen är dock en flaskhals då det tar lång tid att ladda 10-80% som låg i mitt test runt 40 minuter. Det är över min smärtgräns och det finns billigare elbilar idag som laddar samma procentsats dubbelt så snabbt utan problem. Men du får nu CCS2 istället för CHAdeMO som var gamla Nissan LEAF stora begränsning. Ladda vart du vill helt enkelt och bara den ändringen är värd att fira.

Plus:

+ Köregenskaper med bra komfort
+ Trevlig räckvidd
+ V2L
+ Bra ljudsystem (Bose)
+ Charmiga visuella detaljer

Minus:

- Trångt bagageutrymme
- Rörig inställningsmeny
- Saknar frunk
- Nostalgin till gamla Nissan LEAF är borta (gott men ont)
- Dålig sikt för bakruta och undermålig kvalitét på kameror runt bilen

Nissan LEAF är kanske inte den Nissan LEAF som vi tidigare lärde känna och det känner jag är både gott och ont. Det sämre är självfallet att denna bil inte känns som en gammal Nissan LEAF som många uppskattar. Positivt är dock att det positiva överväger enormt det negativa. En modern upplevelse med bra räckvidd, trevligare mjukvara och såklart CCS-laddning. Jag klagar inte och kan nu för första gången skaffa en Nissan LEAF utan att få huvudvärk.